Inledning

En Bedlingtonterrier bör borstas igenom en gång i veckan samt vid behov, det vill säga om hunden dragit med sig t ex små pinnar och mossa i benpälsen efter promenaden - ju tidigare du borstar bort detta, ju lättare blir det att borsta igenom pälsen vid den "riktiga" borstningen varje vecka.

En Bedlington bör få ett ordentligt bad minst en gång i månaden men gärna varannan vecka. Med ordentligt menar jag att hunden skall blåsas torr med fön samtidigt som du borstar hunden, och detta i direkt följd efter badet. Att bada en Bedlington och sedan låta den "själv torka" är en dum idé. Om hunden är något tovig kommer tovorna att "krama ihop sig" och bli ännu svårare att borsta ur, när pälsen väl blivit torr. Däremot är det jätte bra om du borstar igenom hunden precis innan badet, men fortfarande självklart i direkt följd av handdukstorkning, blåsa med handfön + borstning.

En Bedlingtonterrier är byggd på mjuka linjer och detta måste du ha i huvudet hela tiden du klipper din hund. Många kommer med kommentaren och tanken att det kan inte skilja sig mycket från att klippa en Pudel, men det är ett stort fel att tänka så. Bedlingtonterrier är en helt annan ras och Pudel är så långt ifrån en Bedlington du kan komma, det gäller att tänka om och börja på ruta ett. En Bedlington skall klippas för att framhäva dess mjuka linjer, en Pudel klipps mer "kantigt" och med "stopp", bollar och stora höjd skillnader i pälsen.

Ett mycket bra tips: Kamma, kamma, kamma, varje gång du tagit några klipptag med saxen = kamma upp pälsen! och repetera gång på gång. Den hemliga ingrediensen till att få pälsen "slät" och inte hackig är just att kamma en för många gånger.

Rakning

Vanligtvis rakar jag mina hundar innan bad, detta eftersom pälsen ändå skall bort och det blir något mindre päls att torka = jag vinner tid på att raka innan jag badar hunden. Vilka skär behöver du? Det är två skär du som Bedlingtonägare bör ha hemma och det är #5F (eller #5, ger samma längd men #5F ger ett något jämnare slutresultat) och #15 (till en hemma hund kan du likaväl ha #10). Till utställningsklippning bör du även införskaffa skäret #40, som även kallas "kirurgskär" då det är ett av de skär som klipper väldigt nära huden.

#15:

Magen rakas mothårs, det är viktigt att inte raka för liten del av magen, du skall raka ganska långt fram på magen men sluta ca 4cm innan revbenens början (där revbenen möts dvs). Du rakar en liten bit ner på lårens insida. Om du rakar för lite på magen kommer detta att synas när hunden sedan står = då kan länden lätt se för kort ut och ser länden för kort ut kan hunden upplevas tjock då detta medför att bröstkorgen blir förlängd.

Hals, kinder och underkäke rakas även det med skär #15 (mothårs). Du rakar från örats övre kant till ögats yttervrå till mungipan. Precis under nosen rakas också för att få fram läpparna något och det ger ett renare uttryck. Hur långt ner på halsen du rakar är mycket individuellt beroende på hur din hund ser ut. Om hunden har en väldigt lång hals brukar jag välja att raka hunden "normalt" långt ner på halsen, ca 5cm ovanför bröstbensknappen. En hund med kort hals brukar jag raka 2-3cm längre ned för att ge halsen ett uttryck att vara längre än vad den i själva verket är.

Till "hemma hundar" använder jag skär #15 alternativt #10 även till öron och svans.

#40:

Öronen rakar jag med detta skär, inför utställning och även till valpar. Personligen tycker jag det är lättare att använda detta skär men man skall vara försiktig med hundar som kan vara något känsliga, en Bedlington som inte är van med detta skär skall man heller inte testa att använda skäret på, då det förmodligen kommer sluta med att hunden kommer klia sig väldigt mycket.

Öronen rakas mothårs och början av toffsen längst ned på örat skall formas som en spets uppåt. Örontoffsen skall i sin helhet gör ett uttryck att vara trekantig. Det finns de som väljer att raka början av toffsen med en rak kant men detta gör att örontoffsen "fladdrar" väldigt mycket när hunden rör sig. Rakas toffsen så att den ger ett uttryck att vara trekantig är den alltså tyngre i botten och fladdrar inte lika mycket när hunden rör sig = hunden håller öronen flat mot kinderna vilket är det korrekta.

På insidan av Bedlingtonterrierns öra skall början av toffsen även rakas som en spets uppåt (lika som på framsidan av örat). Bakom örat brukar jag raka medhårs just då denna sida av örat inte syns framifrån och det är där hunden kommer åt riktigt bra att klia sig. Rakar du medhårs kommer du inte lika nära skinnet och det är mindre risk att hunden kommer klia sig. Raka så mycket som möjligt med maskin i örats ingång och sedan kan du använda piang för att plocka bort resten av håret i öronen.

Med skär #40 rakar jag även svansen (mothårs) och början av svansen skall även den bilda en "spets", då matchar det ihop med öronen och gör även en fin övergång från rygglinjen ut på svansen.

Avsluta rakningen med att raka mellan trampdynorna, detta för att undvika att det skall fastna skräp som t ex tuggummi eller snö mellan tassarna. Dessutom ger det ett väldigt rent och fint uttryck om t ex domaren vid utställning kollar under tassarna vilket händer ofta.

#5F (alternativt #5):

Använder du på hundens skuldror och hals (mothårs). Du börjar genom att sätta din tumme precis ovanför hundens "armbåge" och rakar därifrån rakt uppåt, samma sak på båda sidorna. Sedan gör du bäst i att låta hunden "huka" med huvudet och raka från skuldrorna upp mot huvudet, sluta raka ca 3cm från skallens början. Du rakar även rent på skuldrorna fram till.

Kroppen

I den Amerikanska rasstandarden för Bedlingtonterrier står det att hunden inte skall ha mer en 1 inch (2,5cm) päls någonstans på kroppen och detta är en bra riktlinje. De flesta kammar är ca 2,5cm breda så kammen är ett perfekt verktyg att sätta ner i pälsen för att se att du inte sparat för mycket, eller för lite... I England däremot rakar de hundens kropp och i Sverige skulle jag säga att vi har ett mellanting mellan den Amerikanska och Engelska klippningen - i USA har de lite för mycket päls många gånger och i England sparar de alldeles för lite päls för min smak.

När det kommer till kroppens pälslängd är det mycket individuellt från hund till hund, vad som ser bäst ut. Har du en något tunnare hund skulle jag ha något mer päls, än om jag har en riktigt välkroppad hund = där skulle jag klippa ganska "tight", det vill säga ganska kort på sidorna av kroppen. Överlinjen måste klippas så att den är propitonell i jämförelse med helheten av hunden, det är viktigt att inte lämna för mycket päls, då kommer pälsen att "svaja" när hunden rör på sig, du skall klippa kort nog att överlinjen ändå är formad snyggt (kom ihåg att överlinjen skall se bra ut både när hunden är stilla och när den rör sig). Bedlingtonterriern skall ha en välvd rygg och vanligast är att man förstärker ryggen med klippningen för att verkligen få fram just den välvda rygglingen. Du vill lägga den högsta punkten av rygglinjen precis ovanför det sista revbenet.

När du klipper sidan av kroppen är det bäst att du står framför hunden för att se både bröstkorgen, länden och bakbenet, det gör det lättare för dig att se hur du skall forma pälsen med saxen.

Bröstkorgens sidor skall klippas flata, och lätt rundat längst ned på bröstkorgen för att det snyggt skall gå upp på andra sidan av bröstkorgen, du sparar något mer päls på bröstkorgens underlinje och formar bröstkorgen så som du tycker ser bäst ut. Kom ihåg att inte klippa så bröstkorgen ser för lång ut från sidan, detta kommer få hunden att se tjock ut. Bedlingtonterriern skall ha en midja mellan bröstkorg och bakben, därför är det viktigt att länden är väl synlig och "rent" klippt.

Bakbenen

Bakbenen klipper du bäst genom att stå bakom hunden. Benen skall klippas paralella och det skall vara mer päls på benens utsida än insida. Runt tassarna skall du klippa nära, då får du fram formen på hasen mycket bättre och det ser bättre ut. Du kan hålla hunden i tårna medan du klipper vid trampdynan och upp mot hasen för att klippa så nära som möjligt där. Hasen skall klippas lätt böjd. Ovanför hasen och från rumpan och ner skall pälsen klippas relativt kort för att få fram vinkeln. Lämna inte för mycket päls på framsidan av benet (sett i profil), om du lämnar för mycket päls vid knät kan hunden se ut att ha "hängknän" och det gör inte att hunden ser ut att ha mer vinkel, snarare ser det ut som att hunden har osunda vinklar bak.

När du står bakom hunden och skall klippa benen är det viktigt att du klipper relativt kort på insidan av benen. Ett tips som är väldigt bra att ha i huvudet när du klipper bakbenen: placera benen väldigt nära varandra och klipp sedan kort men paralellt, hunden kommer att stå som om den våra has-trång när du klipper men i själva verkar, när hunden sedan rör på sig, så har du förstärkt hundens bakställ genom att göra att uttryck av att det är riktigt paralellt och kanske t o m lite brett, vilket är positivt i rasen.

Viktigt med både fram och bakben är som jag skrivit tidigare att: kamma, kamma, kamma!

Frambenen

När du klipper frambenen är ett tips att ha i huvudet att du aldrig skall lyfta hundens ben. Det bästa resultatet får du genom att låta hunden stå med tassarna i marken och klippa då. Frambenen skall klippas som stuprör och något närmare runt om tassarna. På frambenens baksida, mot tassen och uppåt, vill du forma en liten böj som matchar med böjen på bakhasen. Var noga med övergången från skuldran till frambenets sida, det är viktigt att hunden inte får "utåtstående armbågar" när den rör på sig, du skall alltså klippa relativt kort i övergången.

Huvudet

Kronan på verket är alltid det sista jag klipper. Sidorna av huvudet skall vara raka och klipps ganska kort, men det är samtidigt viktigt att du har i tankarna att det skall bli rakt - men kort! Det kan vara svårt att få till klippningen precis under ögonen, detta då om hunden öppnar sin mun kan det se ut som att man glömt att klippa där. Det bästa tipset där är att: klipp hundens huvud när den har stängd mun! Sidorna skall formas med en lätt böj upp mot "luvan".

Luvans höjd har med smak att göra, vissa klipper en ganska låg luva för att huvudet skall se längre ut, vissa klipper en alldeles för hög luva men detta får huvudet att se kort och tungt ut. Det gäller att hitta balansen och en bra höjd. Luvans höjd skall vara ungefär densamma över hela huvudet men man böjer den något mot nosen och rundar av den mot där skallen möter halsen. Vissa väljer att klippa luvans baksida (där skallen möter halsen) rakt uppåt och andra att runda/böja mer, själv brukar jag göra ett mellanting. Glöm inte att klippa örats kanter, dessa klipper du med saxen mothårs och så nära öronkanten som möjligt.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

I skrivande stund sitter jag på tåget ner till Göteborg, där jag gör ett byta och fortsätter till Halmstad där min vän Jennie skall hämta upp mig. Utställningshelg står på agendan och med mig har jag Pingla (N. Picture Perfect) som kommer att ställas...

  Nu är det hög tid för mig att skriva några rader igen, bloggen har inte blivit hemskt högt prioriterad den senaste tiden då vi har haft så otroligt mycket här hemma och jag lever mitt vanliga hektiska liv med allt vad det innebär.   Nu är ...

Jag blir bättre på det! att uppdatera alltså    Nu ikväll har alla valparna badat för första gången, ett välbehövligt bad! Tjejerna fann sig i det medan pojkarna protesterade lite... Men nu luktar de alla mycket gott och alla har fått halsband i ol...

Jag har varit hemskt dålig på att uppdatera hur det är med valparna vi har här hemma... sorry to all my puppybuyers, I will get better at it!   Valparna växer så det knakar och alla börjar närma sig 1 kilo sträcket, imorgon är de 3 veckor gamla men i...

Den senaste tiden har jag haft 1000 bollar i luften känns det som, men nu börjar det äääääntligen lugna ner sig och bli rutin på dagarna - fortfarande betar jag av min "att göra"-lista men fler och fler saker kan jag strycka över som mission complete...